News & Media
News and Media
Ny fond kan rädda fisken i älvarna
Peter Rudberg and Måns Nilsson argue that regulations for power companies to protect biodiversity can be improved without a decrease in the production of renewable energy from hydro power. (In Swedish)
Link to original op-ed in SvD»
Kraven på kraftbolagen att bevara den biologiska mångfalden i våra vattendrag kan skärpas samtidigt som produktionen av förnybar el från vattenkraften bibehålls. En ny forskarrapport visar att detta är möjligt men att det krävs förändringar i lagstiftningen, skriver företrädare för Stockholm Environment Institute.
Nyligen höll riksdagen en offentlig utfrågning om vattenkraften. Ny forskning från Stockholm Environment Institute visar att regering och riksdag nu har en unik chans att justera lagstiftningen för att effektivisera den svenska vattenkraften och samtidigt bevara den biologiska mångfalden.
Närmare 90 procent av alla vattenkraftverk i Sverige drivs nu med tillstånd som delats ut enligt en vattenlag som grundades år 1918. Sveriges vattenkraftverk drivs idag till stor del utan den miljöhänsyn vi kräver från andra sektorer i samhället. Konkret betyder det bland annat att nolltappning, när inget vatten släpps förbi vattenkraftverket förekommer mycket ofta, liksom avsaknad av fisktrappor. Detta har en negativ påverkan på ekosystemets funktion, och förlust av viktiga fisk- och djurarter i de berörda vattendragen. Vattenkraften är samtidigt en mycket viktig källa till förnybar elektricitet och har en mycket positiv miljöpåverkan eftersom det leder till mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser jämfört med fossil elproduktion.
Kraven på kraftbolagen att bevara den biologiska mångfalden i våra vattendrag kan skärpas samtidigt som produktionen av förnybar el från vattenkraften bibehålls. En ny forskarrapport från Stockholm Environment Institute visar att detta är möjligt men att det krävs förändringar i lagstiftningen för att åstadkomma detta.
Sveriges vattenkraftsanläggningar är gamla och genomgår en stor upprustning. I en rapport från Elforsk uppskattas det att runt 2.5 miljarder kronor per år kommer att investeras för att renovera vattenkraften i Sverige under det närmaste decenniet. Nya kraftverk leder till ökad effektivitet och i en rapport till Energimyndigheten beräknar man att byte av turbiner och generatorer i vattenkraftverken kommer att leda till en produktionsökning på 3 TWh vilket motsvarar 5 procent av dagens vattenkraftsproduktion. Produktionsökningen är ofta många gånger större, som till exempel för Knislinges och Rundbackens vattenkraftverk där renovering leder till 75 respektive 114 procent högre elproduktion!
Klimatfrågan har fått stor och välförtjänt uppmärksamhet de senaste åren. Detta har lett till att EU och den svenska regeringen lagt stor vikt på att expandera den förnybara elproduktionen och samtidigt inte förlora elproduktion från den svenska vattenkraften. Forskning visar att den globala förlusten av biologisk mångfald är ett lika alarmerande miljöhot som klimatförändringen. Sverige har förpliktat sig till att bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald samt implementera vattendirektivet enligt EU:s lagstiftning. Ett av kraven är att alla vattendrag i anslutning till stora vattenkraftsanläggningar ska nå god ekologisk potential före utgången av 2027, vilket innebär att miljöförbättrande åtgärder kommer att krävas.
År 2027 kan låta som gott om tid men vattenkraftens investeringscykler är betydligt längre än så, och myndigheternas möjlighet att genomföra miljöförbättrande åtgärder är mycket begränsade eftersom processen med dagens regelverk är inneffektiv och tidsödande. En rapport från vattenmyndigheten visar att två tredjedelar av resurserna som investeras går till administrativa och rättsliga processer för omprövning, vilket betyder att endast en tredjedel av pengarna blir kvar till att faktiskt genomföra miljöförbättrande åtgärder. Kostnadseffektiviteten för åtgärder i dagens system är därmed mycket låg.
Under de senaste tolv åren har mindre än 100 tillstånd för vattenkraftanläggningar omprövats. Eftersom det finns över 3700 tillstånd som reglerar vattenkraften i Sverige kommer myndigheterna med dagens takt endast att kunna genomföra miljöförbättrande åtgärder i en bråkdel av de svenska vattenkraftsanläggningarna fram till 2027. SEI:s forskning visar att om genomförandet av EU:s vattendirektiv leder till krav på mer än marginella förbättringar av miljön i anslutning till de svenska vattenkraftsanläggningarna, så kommer dagens system inte att klara av det.
Än viktigare är vår slutsats att vi med dagens regelverk riskerar att missa en unik möjlighet till att skapa en win-win lösning som leder till förbättrade förutsättningar för fiske och biodiversitet samt bibehållen eller ökad produktion av förnybar elektricitet vid våra svenska vattenkraftverk. Detta är möjligt tack vare den omfattande renoveringen av vattenkraften som pågår just nu. Om rätt insatser genomförs kan Sverige producera mer förnybar energi i de renoverade anläggningarna samtidigt som kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra miljön i vattendragen genomförs.
Vi föreslår att regeringen skapar en miljöfond som alla vattenkraftsägare bidrar till och där pengarna för förbättrande åtgärder används vid omprövningar av tillstånd för vattenkraften. Genom ekonomisk ersättning till den enskilda vattenkraftsproducenten, skapas incitament hos verksamhetsutövaren att förbättra ekosystemets funktion i vattendragen. Det skulle avsevärt förbättra möjligheterna att nå våra höga målsättningar om produktion av förnybar energi och bevarande av biologisk mångfald i våra vattendrag.
Storleken på denna miljöfond är en politisk fråga. En rimlig utgångspunk kan vara de 5 procent av produktionsvärdet som anges i miljöbalken som det ersättningsfria utrymme verksamhetsutövarna ska tåla utan ersättning. Denna nivå stämmer väl överens med de grundläggande beräkningar omfattande den effektivitetshöjning på 5 procent som renoveringen av vattenkraftverken beräknas leda till.
Om regeringen agerar nu har vi en stor möjlighet att öka kostnadseffektiviteten i de miljöförbättrande åtgärder som genomförs. Vi kan kraftigt öka den biologiska mångfalden i vattendragen utan att tappa produktion av förnybar energi. Om vi låter detta tillfälle gå oss ur händerna är risken att vi om 10 år behöver genomföra betydligt kostsammare åtgärder för att uppnå våra nationella och globala miljömål, samt möta de Europeiska kraven på bevarande av ekosystemens mångfald i våra vattendrag.
Peter Rudberg
forskare, Stockholm Environment Institute
Måns Nilsson
forskningschef, Stockholm Environment Institute
Share this page:
