Klimatpolitik är inte ett ekonomiskt optimeringsproblem

Written by Måns Nilsson, Åsa Persson, et al.

Wednesday, 21 September 2016 23:00

Public charging station for plug-in cars near Fisherman's Wharf, San Francisco. Photo credit: mariordo59 via FlickrPublic charging station for plug-in cars near Fisherman's Wharf, San Francisco. Photo credit: mariordo59 via Flickr

Krusell och Hassler kritiserar den svenska klimatpolitiken för att inte vara kostnadseffektiv (DN Debatt 21/9). Att det finns billigare åtgärder för utsläppsminskningar utanför Sverige är naturligtvis inget nytt, skriver fem forskare.

Vi skulle exempelvis kunna använda subventionerna för elbilar till att istället tilläggisolera hus i USA. På det sättet skulle vi minska utsläppen flera gånger mer per investerad krona. Men är det vad vi vill? Hur skulle det bidra till den teknikutveckling, infrastruktur och systemomställning som vi vet behövs inom exempelvis transportsektorn? Sverige har varit framgångsrikt i att reducera utsläppen inom ramen för dagens tekniska och ekonomiska ramar. För att nå nollutsläpp krävs det att vi utvecklar dessa ramar.

De båda Stockholmsekonomerna bortser helt från detta i sin analys. Därmed bortser de också ifrån all forskning och kunskap som finns kring innovationssystem, inlåsningseffekter, teknisk och industriell utveckling, klimatpolitik och samhällelig styrning, eller för den delen andra mål för miljö- och energipolitiken. Att annullera utsläppsrätter hjälper oss inte att exempelvis utveckla hållbara städer och transportsystem. Det bidrar inte heller till Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling och tekniska kunnande.

De bortser från innehållet i klimatkonventionen som även handlar om ansvar och rättvisa. De bortser från det nya klimatpolitiska landskap som Parisavtalet, 2- och 1,5-gradersmålen och nollutsläpp innebär. De bortser också från den klimatpolitiska överenskommelse som i demokratisk ordning gjorts i Miljömålsberedningen.

 

  • Fredrik N.G. Andersson, docent, nationalekonomi, Lunds universitet
  • Lars J Nilsson, professor, miljö- och energisystem, Lunds universitet
  • Måns Nilsson, forskningschef vid Stockholm environment institute
  • Åsa Persson, forskare vid Stockholm environment institute
  • Max Åhman, docent, miljö- och energisystem, Lunds universitet

 

 

Läs hela artikeln på DN.se »

 

Source: Dagens Nyheter, Sweden.
Language: Swedish

Share:
FacebookTwitterLinkedin